This was my first post over at Bettingboys:
Konsten att hjältefolda
Den svenske författaren och pokerspelare och tillika min goda vän Dan Glimne skrev för ett antal år sedan en krönika om hur han foldade ett par i kungar på hand på en flop bestående av en kung och två damer och fick se sin motspelare visa upp sitt floppade fyrtal. När jag för första gången läste den anekdoten bestämde jag mig för att om jag någonsin hamnade vid samma bord som honom så skulle jag bluffa honom vid varje möjlig och omöjligt tillfälle. Något halvår senare spelade jag min första större turnering utomlands och fick för första gången träffa Dan. Trevligare människa får man leta efter och jag bestämde mig rätt snart för att om Dan vill hjältefolda, ja, då får Dan hjältefolda!
Som en hyllning till Dan kommer min första krönika handla om ett tillfälle när jag kanske borde ha övervägt att hjältefolda. Det var en gång för ett par år sedan en turnering, kanske ett år senare, med ett inköp av 15000 i Prag. I slutet av dag ett sitter jag på en ganska rejäl stack på ungefär 50k och blindsen låg, om jag inte missminner mig, på 500/1k med en ganska rejäl ante. Antagligen har jag en ganska lös image eftersom jag som vanligt varit inne och pangat i en hel del potter, både i bra och dåliga lägen. Jag sitter i förstaposition, under the gun, och tittar ned på två kungar. Här ska det bli spelas av och jag standardhöjer till 3 big blinds. Det foldar fram till mellanposition och ett hollänskt proffs som haft bra placeringar i diverse EPTer går all in för strax över 10 big blinds. Jag hinner inte ens bli glad innan en spinkig lite skitunge i nästa säte snappsynar med ett leende på läpparna så brett att det hade fått Mick Jagger att skämmas.
Den unge herrn, från Tyskland visade det sig, ser ut att vara i femtonårsldern och är liten och tanig men har ägnat de sista tv timmarna åt att träffa allt, dra ut folk till höger och vänster och i största allmänhet sprungit som en gud. Hade det inte varit för att de kollar leg innan man får komma in på Casinot hade jag gissat på att han nyss gått ut högstadiet så ingen större vana av live-poker har han då rakt inte. Nu var jag inte någon större fantast på att läsa folks ansiktsuttryck men till och med Stevie Wonder hade nog noterat att lillen var ganska nöjd med sin hand. Det foldar till big blind i form av WSOP-vinnaren Anders Henriksson som tittar ned på sina kort, slänger in dem i mucken och tittar sig intresserat omkring. Tysken täcker mig ganska klart.
Jag bestämde mig lite fort för att jag inte var så sugen på att bara syna. Det var ganska sent på natten och om jag synar är det nästan lika mycket i potten som jag har kvar bakom och min position blir bara ännu jobbigare om jag möter ett bet på floppen. När jag senare pratade med ett gäng duktiga spelare, inklusive Anders, om handen tyckte många att en syn nog ändå hade funkat men att man då fick ta och folda mot flopbets på ganska många brädor. Då jag hade en cashgamebakgrund tyckte jag att den linjen verkade rätt dålig av skäl som har att göra med en massa konstiga termer som matats in i pokervrlden via diverse större pokerforum. Saker som exploaterbart, obalanserat, range flög genom mitt huvud. Till slut kom jag fram till att man inte kan vika kungar för 50 big blinds när det är antes, döda pengar i potten och en fjunig liten fjant från Tyskland i potten.
All in deklarerade jag stolt och sköt in min stack i mitten som en mäktig fallossymbol. Innan mina chips ens är inne i potten har tysken synat, slängt upp sina ess och om möjligt börjat se ännu nöjdare ut. 20 sekunder senare har jag sagt hej då till Anders och börjat knata iväg mot mitt hotellrum. Såhär i efterhand är jag ganska säker på att jag borde gjort en Glimne och foldat, men andra sidan har jag gjort sämre spel både före och efter den incidenten.
Dagen efter samlas vi ett gäng och käkar på en argentinsk restaurang och bad beat-historien utbyts. Där drog jag historien om min absolut första större liveturnering och hur jag även där spelade kungar som en bitter republikan utan sympati vare sig för Carl-Gustav eller Mette-Marit. Anders utbrister; Det där kommer jag ihåg! och berättar att han faktiskt satt vid bordet den gången också. Jag bestämmer mig tyst för att om Anders sitter vid bordet, då ska jag fortsättningsvis openfolda Kungar.
Hur klantade jag till Kungarna första gången, undrar kanske någon? Det, mina vänner, är en historia för nästa krönika. Tills vidare, må era flushdrag sitta på rivern och era överpar inte bli utdragna!